Belysning – så säger lagen


Vad säger lagen om cykelbelysning?
När man säger ”Lagen” i fråga om cykellyktor och strålkastare så menar man i första hand Vägverkets föreskrift VVFS 2003:21. Där står bland annat följande:

Vägverkets föreskrift 2003:21: Lyktor och strålkastare

OBS: Enligt ett remissförslag från Vägverket kan föreskriften komma att ändras när det gäller krav på belysning. För närvarande föreskrivs om cykelbelysning:

Behövs endast vid cykling under mörker.

  • Baktill: Lykta som kan visa rött ljus bakåt (baklykta)
  • Framtill: Strålkastare som kan avge vitt eller gult ljus framåt av sådan ljusstyrka att fordonet under mörker kan föras på betryggande sätt. Har strålkastaren bländande ljus skall den snabbt kunna bländas av
  • Cykelkärra skall ha baklykta som kan visa rött ljus bakåt om reflexanordning saknas.
  • Sidvagn skall ha baklykta som kan visa rött ljus bakåt och framlykta som kan visa vitt ljus framåt.

Det finns dock även texter i Trafikförordningen (SFS1998:1276) som rör cykelbelysningar. I tredje kapitlet, 76 paragrafen står bland annat följande:

Trafikförordningen: Lyktor och strålkastare

Under färd på väg får från ett fordon

inte visas annat än vitt eller gult ljus framåt, samt
inte visas vitt ljus bakåt annat än vid backning eller vid arbete som kräver vitt ljus
På ett fordon som färdas på väg får inga andra lyktor eller strålkastare med blinkande ljus användas än

körriktningsvisare
larmanordning, samt
lykta som avger orangegult ljus och som är särskilt anordnad som varningsanordning i den utsträckning som Vägverket föreskriver
Det föreligger dock för närvarande ett förslag om att ändra i VVFS 2003:21 så att blinkande rött bakljus med en blinkfrekvens över 200 blinkningar/minut ska tillåtas.

Vanliga frågor om lagar och cykelbelysningar

Måste man alltid ha cykelbelysning?

Här är lagen solklar. Man behöver inte ha belysning annat än när man cyklar under mörker. Detsamma gäller för övrigt för reflexer på cykeln.

Vad är mörker?

Det finns inget ”värde” som anger när det är mörkt. Lagens andemening är dock att det är mörkt från skymning till gryning och under den tiden ska man alltså ha belysning på cykeln.

En fråga som ofta ställs är om det är att betrakta som mörker när man cyklar i gatubelysning. Lagen har inte gjort något undantag för detta utan svaret är att det är mörkt även om man cyklar i gatubelysning. Det är ju faktiskt så att gatubelysningen har tänts just därför att det är mörkt.

Varför varierar bedömningarna av vad som är tillräcklig belysning?

En myndighet (i det här fallet Vägverket) kan utfärda speciella föreskrifter som tolkar lagtexten (författningen) och anger mer detaljerade krav. Fram till 1993 fanns detaljerade föreskrifter som angav att alla cykelbelysningar skulle vara typgodkända. När den föreskriften togs bort var det texten i Fordonskungörelsen som angav kraven men sedan 1/5-2003 finns kraven samlade i Vägverkets föreskrift VVFS 2003:21. Tillämpningen av föreskriften grundas i viss mån på de tidigare reglerna och resultaten från tidigare typprovningar.

Det är polisen som kontrollerar om kraven i föreskriften efterlevs. Eftersom texten i föreskriften inte anger några exakta krav är det förstås upp till enskilda poliser att bedöma formuleringar som ”mörker” och ”betryggande sätt”. Bedömningarna kan förstås variera mellan olika poliser och polisdistrikt på samma sätt som bedömningen kan variera när polisen skall bedöma huruvida det är vinterväglag eller ej när de kontrollerar om personbilar är utrustade med vinterdäck.

Polisen har också möjlighet till så kallad rapporteftergift. Det innebär att de kan bedöma att omständigheterna gör att det inte finns anledning att vidta åtgärder trots att t ex en cyklist formellt inte har uppfyllt föreskriftens bestämmelser gällande belysning.

Får man ha rött blinkande bakljus?

Trafikförordningen (se ovan) anger i klartext vilka typer av lyktor eller strålkastare blinkande ljus som är tillåtna. Eftersom cykelbelysning inte är uppräknat bland dessa är det inte tillåtet med blinkande cykelbakljus i Sverige.

Blinkande bakljus på cyklar är tillåten i Danmark (blinkningen ska ha en frekvens av 200 blinkningar per minut) och enligt uppgift har man helt nyligen beslutat att införa motsvarande möjlighet även i Norge.

Enligt ett remissförslag från Vägverket kan föreskriften VVFS 2003:21 komma att ändras bland annat för att tillåta blinkande baklyktor med högre blinkfrekvens än 200/minut.

Får man ha diodbelysning fram?

Det finns som tidigare nämnts inget godkännandesystem för cykelbelysningar i Sverige sedan 1993. Tillämpningen av texten i VVVFS 20032:21 grundas dock på dessa tidigare regler. De gamla reglerna angav krav på ljusstyrka, ljusspridning etc, för både fram- och baklyktor.

När dessa regler och typprovningskraven fortfarande var i kraft förekom det ofta att diodbaklyktor klarade de krav som ställdes. Däremot förekom det aldrig att en diodframlykta klarade kraven.

En baklykta har till uppgift att ge ett sådant sken att cykeln syns i trafiken då det är mörkt. Den uppgiften kan en diodlykta klara. En framlykta har till uppgift att ge ett sådant sken att cyklisten kan föras på ett betryggande sätt i mörker.

Praxis är att tolka detta som att lyktan skall belysa vägbanan. Den uppgiften klarar normalt ingen diodlykta.

Under senare år har dock diodtekniken utvecklats mycket bland annat i fråga om ljusstyrka. Det innebär att det kanske kan utvecklas diodlyktor på sikt som klarar att lysa upp vägbanan.

För närvarande finns det ingen sådan diodbelysning på marknaden.

Det är viktigt att betona att det är stor skillnad mellan diodlyktor.

Av provningsresultaten framgår det att skenet kan variera från någon enstaka Candela (som är måttenheten för ljusstyrkan) till över 30 Candela.

Som referens kan man då säga att den framlykta som hade lägst ljusstyrka (av dem med ”riktig” glödlampa), hade en ljusstyrka på drygt 120 Candela och att kravet i den ISO-standard som användes som referens vid provningarna, anger 400 Candela som gräns för en bra belysning.

Enligt ett remissförslag från Vägverket kan föreskriften VVFS 2003:21 komma att ändras så att kravet på belysning blir att det ska kunna ses tydligt på 300 meters avstånd. Detta öppnar dörren för diodbelysningar.